lite tankar
Är lite ledsen över att min morfar är döende i cancer, så han kan dö när som helst..jag känner honom inte, har bara träffat honom ca två gånger i mitt liv, senaste gången var väl när jag var ca 2-3 år gammal, jag vet inte riktigt varför jag inte träffat honom fler gånger, kanske för att han bor i Finland. .det är ju tråkigt när någon dör, och när det är någon i släkten, mamma mår nog inte så bra just nu kan jag tänka mig, hon är nog rädd och ledsen, hörde idag att hon kanske ska åka till honom i Finland till påsk istället för att åka till min faster i Sundsvall..
Jag hoppas att det löser sig.
Idag var det min sista dag på min praktik, för jag kunde inte fortsätta där, för dom hade bokat in en annan praktikant också, och då kunde jag inte vara där också,men det förstår jag, det blir ju jobbigt för dom om dom ska hålla koll på två praktikanter. Men jag var välkommen att komma tillbaks om några veckor. Men vi bestämde inget, så vi får se hur det blir.
Jag ska tydligen börja på kursen i hemsidor och så, men det känns inte sådär jätte bra just nu, för jag ska tydligen vara i samma lokal, som handikappade, och så, inget illa mot dom, men jag tycker det är jobbigt att vara i närheten av utvecklingstörda, jag vet inte varför men det känns bara jobbigt..jag har berättat det både för min mentor på AF och mina föräldrar, men dom säger att jag inte ska arbeta med dom, jag ska bara hålla på med mitt, och jag behöver inte ens prata med dom, men hur skulle det se ut, om dom börja prata med mig och jag inte svarar..dom skulle nog tro att jag är knäpp eller tappat talförmågan, lärarna verkar också vara lite skuma, iallafall chefen där, han är verkligen helskum, men en lärare där, (jag tror att han är det iallafall) är jätte söt..då har man lite ögongodis att titta på iallafall ..lol..jaja..jag ska iallafall ge det en chans, och blir det inte bättre så får jag nog hitta nått annat..om det nu finns..åh, måste livet vara så himlans jobbigt?
Ja det var jättebra och sorgligt avsnitt, kommer sakna det nu :( Men som tur är så kommer ju tydligen säsong 2 sen =)
Min morfar hade cancer och sen dog tyvärr, hade oxå bara träffat honom nåra gånger men det var ledsamt iaf.. tänkte mycke på mamma oxå. *tänker på dej Petra och vet*
Va skönt praktiken är slut då, det ville du väl va? ;) Jo men förstår dej med det sista där, kan känna samma och det är inget konstigt...men jag tror kursen kommer gå fint ;) Grattis säger jag! ;)
haha...ja det e sant, o de utvecklingsstörda är oftast väldigt öppna människor som inte är rädda för o ta kontakt så då känner man ju att man måste prata några ord. Själv har jag haft en del med utvecklingsstörda o göra med innan, men vill man bara vara ifred med sitt så är det nog fel plats att va på. Men kommer hålla tummarna att det ordnar sig o det går bra på kursen/utbildningen.
MissTaken: mm, ja, jag kommer också sakna det, men kul att det fortsätter senare..:)
ja, jo, det var skönt att praktiken tog slut, längtat efter den dagen..haha..;)
hehe, mycket vi har gemensamt, lite läskigt ibland, nu är det våra morfar (säger man så?...:)) som båda har/haft cancer..men tack så mycket för att du tänker på mig..*kramar*
Allie: ja, dom är inte blyga inte..och då är det ju mycke svårare att hålla sig till sitt, som du säger..Har också haft ganska många utvecklingstörda runt om kring mig i livet, men jag tror också att jag kommit lite på fel plats nu, men jag ska iallafall ge det en chans, om det inte blir bättre eller att jag inte lär mig något mer så får jag nog ta och snacka med mentorn.
Ja det är riktigt skrämmande ibland ;P
en utmaning väntar dej i min blogg ;)