Mitt liv just nu är inte lätt
Åh, vad jag mår skit just nu, jag ska iväg till min praktik på hotellet imorrn, och på onsdag så är det den sista dagen för den här provmånaden jag har haft nu, och jag ska ha möte med min mentor imorrn om hur det går och så..och jag vet inte vad jag ska säga, för jag vet inte själv vad jag vill..det är sjukt jobbigt, , jag vill nog inte fortsätta på hotellet, men ska nog fortsätta tills vi har hittat ett annat, men jag vet inte ens vad vi ska kolla på då..gråter bara av att tänka på detta, får nästan panik, alla frågar mig vad jag vill och du måste hitta ett jobb, och jag vill bara skrika, att dom ska dra dit pepparn växer..jag orkar inte snart längre med detta, men ändå måste jag fortsätta för jag måste ha ett jobb och en inkomst för att kunna leva.
Måste nog berätta hur jag känner mig för mentorn på mötet imorrn, men som om det kommer gå bra..tror inte det..
Ibland skulle det vara så skönt att få ha Rory Gilmores pluggentusiasm, eller att få lite av min kompis energi som har tre jobb och går upp 5 på morgonen varje dag, även på helger,ja, fast det där med att gå upp 05.00 och tre jobb behöver jag ju inte ta över..:D det räcker med ett jobb..:D
Måste nog berätta hur jag känner mig för mentorn på mötet imorrn, men som om det kommer gå bra..tror inte det..
Ibland skulle det vara så skönt att få ha Rory Gilmores pluggentusiasm, eller att få lite av min kompis energi som har tre jobb och går upp 5 på morgonen varje dag, även på helger,ja, fast det där med att gå upp 05.00 och tre jobb behöver jag ju inte ta över..:D det räcker med ett jobb..:D
Kommentarer
Postat av: soul_bird
Känner med dig ska du veta! (Har själv varit med om något liknande.) Om du kan så säg precis som det är till mentorn. *sänder pepp-kramar* :)
Postat av: MissTaken
Förstår dej, tro mig...upplever något liknande. Känner en enorm press av mitt jobb som jag har nu och då har jag ett jobb. Men jag är typ den enda vikarie som är arbetslös och det ringer i ett och de frågar hela tiden. Man kan o orkar inte jobba hela tiden.
Inte lätt att säga som man känner till en okänd sådär heller och man kan bara hoppas de förstår, men ändå står man där och måste ha ett jobb...hur man än känner sig =/ Kramar om och håller tummarna för dig!
Postat av: Petra
Tack för ert stöd..betyder jätte mycket.:)
Kramar..
Trackback